Påslag på material: så räknar ni och så visar ni det på fakturan

Påslag på material är det ni lägger på inköpspriset för att täcka det som materialet kostar er utöver fakturan från grossisten: tiden att köpa in, lager, svinn och risk. Hur högt det ska vara är ert beslut, och 25 procent påslag är 20 procent marginal, inte 25. Räkna ut ert lägsta påslag från era egna kostnader och lägg vinsten ovanpå.

Vill ni slå in siffror direkt finns kalkylatorn för materialpåslag, som räknar åt båda hållen: från påslag till pris, eller från önskad marginal till påslag.

Vad påslaget ska täcka

Inköpspriset är bara en del av vad material kostar er. Påslaget betalar för:

• Tiden att köpa in. Någon ska räkna ut vad som behövs, beställa, hämta eller ta emot varor och kontrollera dem.
• Hantering och lager. Material som ligger på lager binder pengar och tar plats, och varor som hämtas och körs ut kostar tid och bil.
• Svinn och spill. Kapade skarvar, trasiga delar och överbliven rest som aldrig går att fakturera.
• Risk. Reklamationer, felbeställningar och varor som blir kvar när kunden ändrar sig.
• Vinst. Det som är kvar när allt ovan är betalt.

Ett påslag på noll betyder att ni utför all den hanteringen gratis.

Påslag och marginal i kronor

Påslaget räknas på det ni betalar, marginalen på det kunden betalar. Det är samma vinst i kronor men två olika procenttal.

Marginalen är påslaget delat med 100 plus påslaget. Åt andra hållet är påslaget marginalen delad med 100 minus marginalen: 30 procents marginal kräver 30 / 70 = 42,9 procent påslag. Blandar ni ihop de två tar ni mindre betalt än ni tror. Vill ni ha 25 procent marginal men lägger på 25 procent påslag blir priset 1 250 kr i stället för 1 333 kr på 1 000 kr inköp, alltså 83 kr för lite för varje tusenlapp material.

Har ni rabatt från grossisten räknar ni påslaget på det ni faktiskt betalar. Listpris 1 000 kr med 20 procents rabatt är ett inköpspris på 800 kr, och 25 procent påslag ger 1 000 kr till kunden. Läggs påslaget på listpriset blir priset 1 250 kr, vilket är 450 kr över inköpspriset och 36 procents marginal, så kunden betalar mer än ni avsåg eller offerten blir för dyr.

Räkna ert lägsta påslag

Det finns ingen tillförlitlig offentlig statistik över vilket påslag som är normalt, och nivån beror på vad ni köper, hur ni köper det och hur mycket material ni hanterar. Ett bättre utgångsläge är era egna kostnader. Siffrorna nedan är ett räkneexempel, inte ett riktvärde.

Ett litet bolag köper material för 600 000 kr på ett år:

135 000 / 600 000 = 22,5 procent. Det är påslaget som bara täcker hanteringen, utan en krona i vinst. Vill ni dessutom ha 5 procent av inköpssumman som vinst, 30 000 kr, blir påslaget 165 000 / 600 000 = 27,5 procent, vilket är en marginal på 21,6 procent.

Byt ut siffrorna mot era egna. Debiterar ni inköpstiden som arbetstid på fakturan ska den inte också finnas i påslaget, annars tar ni betalt två gånger. Vad en arbetstimme kostar att sälja räknar ni ut med timprisverktyget och guiden om timpris för hantverkare.

Så visar ni materialet på fakturan

Skriv materialet på egna rader, skilt från arbete och resa, med antal, enhet och à-pris. Kunden ser försäljningspriset, inte ert inköpspris eller påslag. Det har tre fördelar:

• Kunden kan följa vad som tillkommit jämfört med offerten.
• Faktureringsunderlaget blir en direkt bas för fakturan, se guiden om faktureringsunderlag.
• Rotavdraget kan räknas på rätt rad, eftersom det bara gäller arbetskostnaden.

Vad fakturan ska innehålla i övrigt står i guiden om vad en faktura ska innehålla.

Till konsument: skäligt pris

När kunden är en privatperson gäller konsumenttjänstlagen (1985:716). Har ni inte avtalat om priset ska konsumenten betala vad som är skäligt, med hänsyn till tjänstens art, omfattning och utförande, gängse pris eller prisberäkningssätt för motsvarande tjänster vid avtalstillfället och omständigheterna i övrigt (36 §). Ett påslag som ni redovisat i offerten och som kunden accepterat är ett avtalat pris. Utan avtal måste priset kunna försvaras som skäligt.

Har ni lämnat en ungefärlig prisuppgift får priset inte överskridas med mer än 15 procent, om inte någon annan prisgräns avtalats eller ni har rätt till pristillägg enligt 38 § (36 §). Pristillägg kan bli aktuellt för extraarbete eller när tjänsten blivit dyrare av skäl som beror på konsumenten och som ni inte borde ha förutsett. Lämnar ni en uppskattning, räkna in materialet med påslag i den.

Är priset inte fast ska räkningen enligt 40 § även visa hur priset räknats, om konsumenten begär en specificerad räkning. Skriv därför materialet som egna rader redan från början.

Källa: Konsumenttjänstlag (1985:716), riksdagen.se, senast kontrollerad 2026-10-28.

Rotavdraget gäller inte materialet

Rotavdraget räknas bara på arbetskostnaden. Skatteverket skriver att material och andra kostnader, som resekostnader, inte ger rätt till avdrag (Skatteverket, rotarbete och rutarbete, senast kontrollerad 2026-10-28). Det betyder att kundens avdrag inte påverkas av ert påslag, men att materialet måste stå på egna rader för att arbetskostnaden ska gå att särskilja. Mer om det i guiden om rotavdrag 2026 och rotavdragskalkylatorn.

Mellan företag: avtala det i offerten

Mot ett annat företag gäller avtalsfrihet. Ni kan ta det påslag ni och kunden kommit överens om, och det bör stå i offerten, antingen som ett procenttal på materialet eller som fasta à-priser. Vid löpande räkning är ett uttalat påslag ofta lättare att förklara än ett pris som dyker upp först på fakturan. Hur olika prisformer fungerar har vi gått igenom i guiden om löpande räkning, fastpris och retainer.

Samma sak gäller när ni lägger på påslag på vidarefakturerat material hos återkommande kunder: står det i avtalet slipper ni förklara det varje månad. I Solvind rapporteras materialet som egna rader på jobbet och följer med till faktureringsunderlaget.