Egenkontroll i bygg och el: vad det är, vad den ska innehålla och en mall

En egenkontroll är att ni själva kontrollerar ert arbete mot kraven och dokumenterar resultatet. Vad som krävs beror på var den används. För elinstallationsföretag är ett egenkontrollprogram ett lagkrav. I plan- och bygglagen är byggherrens dokumenterade egenkontroll ett sätt att genomföra kontrollplanen. I entreprenadavtal ställer beställaren krav på kvalitetskontroll, och en dokumenterad egenkontroll är det enklaste sättet att visa den.

Guiden skiljer på tre ord som ofta blandas ihop, egenkontroll, kontrollplan och besiktning, och slutar med en mall och två ifyllda exempel.

Tre begrepp som lätt blandas ihop

Samma kontroll kan ligga i flera. Byggherrens kontrollplan kan till exempel ange att ett moment ska kontrolleras inom ramen för dokumenterad egenkontroll, och då är det er egenkontroll som utgör bevis. Men en kontrollplan ersätter inte er egenkontroll, och en egenkontroll ersätter inte en besiktning.

Egenkontroll i entreprenad

I avtal mellan företag, till exempel enligt AB 04 eller ABT 06, förväntar sig beställaren att ni har kontroll på kvaliteten i det ni utför. Texterna i standardavtalen är upphovsrättsskyddade och återges inte här. Läs den version ni har avtalat om, och kontrollera kontraktshandlingarna för särskilda krav på kontroller och dokumentation.

I praktiken betyder det tre saker:

• Kontrollera mot kraven som gäller för jobbet. Det kan vara avtalet, ritningar, tillverkarens anvisningar och branschregler som ni avtalat om.
• Kontrollera när det går att kontrollera. Det som blir dolt av nästa moment, till exempel tätskikt innan kakel, rör innan väggen sluts, kablar innan gips, kontrolleras innan det byggs in.
• Dokumentera så att någon annan kan förstå det. En kontroll ni inte kan visa har i praktiken inte gjorts.

Egenkontroll för el: lagkrav för elinstallationsföretag

För elinstallationsföretag finns det en särskild regel. Enligt 24 § elsäkerhetslagen (2016:732) ska ett elinstallationsföretag bedriva egenkontroll enligt ett egenkontrollprogram, och se till att elinstallationsarbete bara utförs av en elinstallatör eller av någon som omfattas av programmet. Elsäkerhetsverkets föreskrifter ELSÄK-FS 2017:3 innehåller de närmare reglerna.

Enligt Elsäkerhetsverket:

• Programmet ska beskriva den verksamhet företaget faktiskt driver, vilket elinstallationsarbete det utför och vilka krav i elsäkerhetslagen och andra regler som gäller.
• Det ska finnas minst en elinstallatör som ansvarar för att reglerna följs, och företag som utför arbete på annans anläggning ska vara registrerade hos Elsäkerhetsverket.
• Omfattningen beror på företagets storlek och typ av arbete. Ett befintligt kvalitets- eller ledningssystem kan användas.
• Programmet ska vara begripligt och användbart för personalen, skrivet på svenska eller ett språk som passar personalen, och inte mer omfattande än ni orkar hålla aktuellt.
• Programmet ska ses över minst en gång per år (ELSÄK-FS 2017:3), och uppdateras när något ändras som påverkar verksamheten. Elsäkerhetsverket rekommenderar att översynen dokumenteras och att programmet fastställs på nytt.
• Ni ska kunna visa hur ni arbetar med programmet vid tillsyn.

Elsäkerhetsverket har en mall för att dokumentera själva programmet. Den är inte samma sak som mallen nedan, som är en kontroll av ett enskilt jobb. Den som är elinstallationsföretag har i regel båda: programmet beskriver hur ni kontrollerar, och kontrollen av jobbet visar att ni gjorde det.

Guiden om tidrapportering för elektriker visar hur kontrollen kan hänga ihop med övrig dokumentation från ett jobb.

Kontrollplan enligt plan- och bygglagen

Kontrollplanen är ett annat dokument och hör till byggherren. Enligt Boverket ska det finnas en kontrollplan för de flesta lov- och anmälningspliktiga bygg-, rivnings- och markåtgärder, och byggherren är ansvarig för att den upprättas och följs. Kontrollansvarig, om en sådan krävs, hjälper till med det.

Sedan 1 juli 2026 (lag 2026:712) finns det undantag. Byggnadsnämnden kan besluta att ingen kontrollplan behövs för enklare åtgärder, och den del av arbetet som kontrolleras av en byggbedömare omfattas inte av kontrollplanen. Fråga byggherren vad som gäller för just ert jobb.

Enligt plan- och bygglagen 10 kap. 6 och 8 §§ ska kontrollplanen innehålla uppgifter om vilka kontroller som ska göras och vilka krav de avser, vem som ska göra dem och hur, vilka anmälningar som ska göras till byggnadsnämnden och vilka arbetsplatsbesök nämnden bör göra. Av planen ska det också framgå i vilken omfattning kontrollerna görs inom byggherrens dokumenterade egenkontroll och i vilken omfattning av en sakkunnig. Byggnadsnämnden fastställer planen i startbeskedet, och den fungerar som underlag för slutbesked.

För er som utför ett moment är det intressant att kontrollplanen kan peka ut just er kontroll. Då måste den dokumenteras så att byggherren eller den kontrollansvarige kan visa den för kommunen. Frågar ni byggherren vad kontrollplanen kräver av er innan jobbet startar slipper ni en överraskning vid slutbeskedet.

Vad en bra egenkontroll innehåller

1. Vad som kontrolleras. Ett moment per rad, så att varje kontroll går att peka på.
2. Hur. Mätning, visuell kontroll, provning, kontroll mot ritning.
3. Mot vad. Kravet eller kriteriet: avtalet, ritningen, tillverkarens anvisning eller en branschregel.
4. När. Datum, och helst innan momentet byggs in.
5. Vem. Namn eller signatur på den som kontrollerat.
6. Resultat och avvikelse. Godkänt eller inte. Är det inte godkänt: vad som var fel.
7. Åtgärd. Vad som gjordes, när, och omkontroll.
8. Foto eller mätvärde där det behövs. Främst för det som blir dolt.

Skriv så att en utomstående förstår. Skapa aldrig kontroller i efterhand för att fylla ett blad. Det är sämre än att ha en lucka, eftersom en kontroll som visar sig ha varit påhittad skadar förtroendet för alla andra.

Mall: egenkontroll per moment

Kopiera tabellen och fyll i ett blad per jobb. Lägg till rader efter jobbets moment.

Överst på bladet: jobb, kund eller byggherre, adress, kontrollant, datum för jobbet och vilka handlingar kontrollen utgår från, till exempel offert, ritning eller kontrollplan.

Exempel 1: badrumsrenovering

Påhittat exempel som visar uppställningen. Kriterierna i en riktig kontroll hämtas från det som är avtalat för jobbet och från tillverkarens anvisningar.

Exempel 2: elinstallation i villa

Påhittat exempel. Mätvärden och gränsvärden hämtas från de föreskrifter och standarder som gäller för installationen och anges i egenkontrollprogrammet.

Kopplingen till faktura och ÄTA

En egenkontroll visar ofta saker som kostar tid: ett moment som måste göras om, eller ett fel i underlaget som ni inte kunde se i förväg. Det som beror på er själva ingår i priset. Det som beror på något som ändrar det avtalade är en ÄTA som ska dokumenteras och godkännas. Se guiden om ÄTA-arbeten. Underlaget bakom fakturan beskrivs i faktureringsunderlag.

Källor

• Elsäkerhetsverket, Vad innebär egenkontroll? (egenkontrollprogram, 24 § elsäkerhetslagen, ELSÄK-FS 2017:3, årlig genomgång): elsakerhetsverket.se
• Elsäkerhetsverket, Vilka krav ska elföretagen uppfylla? (registrering, elinstallatör, egenkontrollprogram): elsakerhetsverket.se
• Elsäkerhetsverket, ELSÄK-FS 2017:3, föreskrifter om elinstallationsföretag och om utförande av elinstallationsarbete (egenkontrollprogrammets innehåll, översyn minst en gång per år): elsakerhetsverket.se
• Boverket, Kontrollplan, PBL kunskapsbanken (byggherrens ansvar, plan- och bygglagen 10 kap. 6 och 8 §§): boverket.se
• Boverket, Att följa kontrollplanen (egenkontroll eller sakkunnig, kontrollansvarig, underlag för slutbesked): boverket.se
• Riksdagen, Konsumenttjänstlag (1985:716), 53 till 61 §§ (slutbesiktning, opartisk besiktningsman, småhusentreprenader): riksdagen.se

Kontrollerat mot källorna 28 oktober 2026. Avtalsvillkoren i AB 04 och ABT 06 är upphovsrättsskyddade och återges inte här.